Återvinningsprocessen för hårdmetall – från skrot till nytt material
Återvinning av hårdmetall är tekniskt avancerat men mycket effektivt. Upp till 95 % av volframet kan återvinnas och användas i ny produktion.
Nyckelpoänger
- ✓Tre huvudprocesser återvinner hårdmetall: zinkprocessen (massivt skrot), kemisk upplösning (blandskrot) och direkt omstintring (rensat skrot).
- ✓Zinkprocessen är vanligast och återvinner 90–95 % av volframkarbiden med bevarad kornstorleksstruktur.
- ✓Återvinning av hårdmetall kräver 70–80 % mindre energi än primär gruvdrift.
- ✓Kobolt återvinns som biprodukt i alla tre processerna och kan återanvändas i batterier eller ny hårdmetall.
- ✓Europeiska återvinnare i Tyskland och Österrike är de primära mottagarna av skandinaviskt hårdmetallskrot.
Från slitet skärverktyg till ny råvara
Hårdmetallåtervinning är en av industrins mest effektiva återvinningsprocesser. Till skillnad från många material försämras inte volframkarbid och kobolt under användning – de behåller sin kemiska sammansättning och kan återvinnas gång på gång.
Det finns tre huvudprocesser för återvinning av hårdmetall, var och en lämplig för olika typer av skrot.
Process 1: Zink-processen
Zinkprocessen (engelska: zinc process eller zinc reclaim) är den dominerande metoden för återvinning av massivt hårdmetallskrot.
Hur det går till:
- Hårdmetallskrotet blandas med flytande zink (Zn) vid ca 900 °C
- Zinken diffunderar in i koboltfasen och bildar en zink-koboltlegering
- Volframkarbidkornen löser sig upp från koboltmatrixen
- Zinken destilleras bort (den har låg kokpunkt, 907 °C)
- Kvar blir ett WC-Co-pulver som kan pressas och sintras till ny hårdmetall
Fördelar:
- Bevarar volframkarbidkornstorleken (viktigt för materialegenskaperna)
- Hög renhet i slutprodukten
- Energieffektivt jämfört med kemiska processer
- Återvinningsgrad: ca 90–95 % av WC
Lämpligt för: Massivt skrot – skärinsatser, borrar, fräsar, stavar
Process 2: Kemisk upplösning (APT-processen)
Vid kemisk återvinning löses hårdmetallet upp i syra eller lut och volframet utfälls som APT (Ammonium Paratungstate).
Hur det går till:
- Skrotet krossas och mals till fint pulver
- Pulvret löses i NaOH-lösning (natriumhydroxid, starkt basisk)
- Volframet bildar natriumvolframat (Na₂WO₄)
- Koboltet separeras och fälls ut separat
- Volframlösningen renas och ammoniumvanadat tillsätts
- APT fälls ut som vitt kristallint pulver
- APT kalcineras och reduceras tillbaka till metallpulver
Fördelar:
- Ger rent APT av jungfrukvalitet
- Kobolt kan separeras med hög renhet
- Lämpligt för blandade och lägre kvalitets-skrot
Nackdelar:
- Energiintensivt
- Kemikalier (syror/luter) kräver miljöhantering
Lämpligt för: Blandskrot, sliprester, kontaminerat material
Process 3: Direkt omstintring (Cold stream/crush-and-sinter)
Den enklaste processen: skrotet krossas mekaniskt, mals och sintras direkt till ny hårdmetall utan kemiska processer.
Hur det går till:
- Skrotet krossas i en högtryckskross
- Materialet mals till fint pulver
- Eventuell koboltjustering görs
- Pulvret pressas och sintras direkt
Fördelar:
- Snabb och enkel process
- Lägre energiåtgång
- Fungerar för rena, väldefinierade material
Nackdelar:
- Kräver välsorterat och rent ingångsmaterial
- Kornstorlekskontrollen är lägre än zinkprocessen
Lämpligt för: Certifierat rent, välsorterat skrot av känd sammansättning
Vad händer med kobolten?
Vid alla tre processer utvinns kobolt som en biprodukt:
- Zinkprocessen: kobolt-zinklegering som separeras
- Kemisk process: kobolthydroxid eller koboltsalter
- Direkt omstintring: kobolt återförs direkt i produkten
Återvunnet kobolt säljs till kemisk industri, batteritillverkare eller återförs till hårdmetalltillverkning.
Miljövinster med återvinning
Jämfört med primär volframbrytning från malm:
- Energibesparing: 70–80 % lägre energiåtgång
- CO₂-minskning: signifikant lägre utsläpp
- Minskad gruvdrift: varje ton återvunnet volfram är ett ton som inte behöver brytas
- Kobolt utan DRC-utvinning: återvunnet kobolt har etisk fördel
Återvinningskedjan i Europa
Europeiska återvinnare av hårdmetall finns framförallt i:
- Tyskland (Wolfram Bergbau, H.C. Starck/Tungsten One)
- Österrike (Plansee Group)
- Sverige och Norden: via lokala skrotmottagare som exporterar till europeiska återvinnare
Som säljare av hårdmetallskrot i Sverige är du del av denna återvinningskedja – ditt skrot exporteras ofta till specialiserade europeiska återvinnare.
Vanliga frågor
Vilken återvinningsprocess är vanligast för hårdmetall?
Zinkprocessen är dominerande för massivt skrot och återvinner ca 90–95 % av volframkarbiden.
Vad är APT och hur används det vid återvinning?
APT (Ammonium Paratungstate) är en mellanprodukt i kemisk återvinning av volfram. Det kalcineras sedan tillbaka till volframpulver.
Hur mycket energi sparas vid återvinning vs primär gruvdrift?
Ca 70–80 % lägre energiåtgång vid återvinning av hårdmetall jämfört med primär volfram- och koboltbrytning.
Vart tar mitt hårdmetallskrot vägen i Sverige?
Det exporteras ofta till specialiserade europeiska återvinnare i Tyskland och Österrike efter insamling av lokala mottagare.
Har ni skrot att sälja?
En förfrågan → priser från flera uppkopplade skrotgårdar i nätverket.
Begär offert →